Molekyl gallery 6 mars – 28 mars 2020

Härden, oron

”Betrakta med skarp blick men skriva med mjuk blyerts. Tillåta sig både ett skärskådande perspektiv och en medkänsla med det som är ömtåligt i varje människa och varje sammanhang man skriver om. Ett liv som levs uppmärksamt, öppet mot världen, med läsandet som ovärderligt ”extraöga”, kan inte gärna leda till någon annan slutsats än att tillvaron är stor och ytterst komplex. Vilket i sin tur åtminstone borde främja empati, ödmjukhet och vidsynthet.”
ur Anne Swärds inträdestal till Svenska Akademien

Med ett materiellt, direkt måleri söker jag bilder som berör mig. Det är en utgångspunkt, att bli fångad, något får mig att stanna upp och i ögonvrån förstå att någonting har hänt. En dissonans eller en helt klar ton har väckt mig, utan att jag fullt ut kan förstå det i stunden. Jag söker vakenheten och öppenhet inför dessa ögonblick. Sedan tar måleriet vid, arbetsprocessen att skapa mening och struktur. Och ytterligare upptäckter, vindlingar.
På frågan varför jag målar mestadels i svart-vitt har jag försökt förklara det som att jag vill återgå till ett ursprung, börja om från början. Att skala av oväsentligheter, förenkla eller snarare koncentrera uttrycket. Det ligger absolut någonting i det, men sanningen är att jag inte riktigt vet. Dessa målningar ville bara låta sig göras på detta sätt, de krävde det.
En mörk, dystopisk omvärld och min känslighet för den har kanske påverkat mig. Titthålseffekten på vissa av målningarna kan kanske också tillskrivas det synsättet, mörkret runtomkring, det hotande och ett fokus på något i mitten. Reklamen som gör opåkallade inhopp. Man kan välja att tolka det politiskt, men jag ser det inte som en ensidig förklaring. Jag vill åt det dubbelbottnade, det mångtydiga. Gråskalor.

/Per Gustafsson